Gropen - en klassiker

Välkommen till maskarnas värld!

Gropen är ett samarbete mellan HIR Skåne, Yara, SLU, Greppa Näringen, Nordkalk, och Svensk Raps/Sveriges Frö- och oljeväxtodlare.

 

Framtidens odling testas i Gropen 2026

Vad händer när man sår havre på hösten, testar soja i svensk jord eller surgör flytgödsel för att minska kväveförluster? Årets Gropen bjuder på flera aktuella frågeställningar där man kan följa hur olika odlingsmetoder påverkar mark och grödor.

Text: Karin Wandrell

 

Gropen bjuder som vanligt på många spännande nyheter. Hösthavre, som redan odlas i större skala i Tyskland och Storbritannien, är ett exempel. Grödan har redan testats på Gotland som ett sätt att möta vattenbrist i ett varmare klimat.

Tanken är att om man sår en gröda på hösten istället för på våren, så får den ett djupare rotsystem. Det gör att den bättre klarar torrare förhållanden. Problemet är att hösthavre är ganska temperaturkänsligt.

– Även om det var en kall vinter, så var avsaknaden av snö det stora problemet eftersom snön fungerar som en isolerande “päls” över marken. Det gjorde att grödan bara har överlevt fläckvis och ser ganska medtagen ut, men vi har ändå valt att ha kvar den i pedagogiskt syfte – för att visa vad som händer och vad man kan lära av försöket. Det är också en möjlighet att diskutera klimatförändringar, säger Jens Blomqvist, agronom, som i många år har guidat besökarna under jord på uppdrag av HIR Skåne.

 

På djurgården med stallgödsling är planen att arbeta med flytgödsel på två sätt. I en av de två rutorna för vallodling ska flytgödseln inför den andra skörden surgöras genom att sänka pH-värdet med svavelsyra som ett sätt att minska kväveförluster.

Syftet är att minska ammoniakavgången. I flytgödsel finns kväve i form av ammoniak, och vid ett högt pH avdunstar ammoniaken och försvinner upp i luften. Vid ett lägre pH omvandlas det istället till ammonium, som stannar kvar i marken.

– Vi vill undersöka om surgörningen ger en förbättrad kväveeffekt och kommer också att mäta ammoniakavgången i båda rutorna med en särskild teknik, säger Jens.

I Gropen finns också två mindre parceller med packad och opackad jord för att undersöka genomsläpplighet – hur lätt vatten kan röra sig genom jorden. I båda parcellerna odlas en modern och en äldre havresort från mitten av 1900-talet.

Växtförädlingen har över tid gynnat sorter som bättre klarar högre marktryck och större motstånd i jorden. I takt med att maskinerna har blivit tyngre har markpackningen ökat, något äldre sorter tros ha svårare att hantera.

– Vi vill undersöka om det går att se sådana skillnader i verkligheten och kommer också mäta skrymdensitet, som beskriver hur tät jorden är. Dessutom mäts motståndet i marken med en penetrometer – ett slags stålspjut som trycks ner i jorden. Det handlar om att våga testa idéer och försöka synliggöra samband i praktiken, säger Jens.

 

När det kommer till de intensiva och extensiva växtodlingsgårdarna arbetar man i år med två system när det gäller höstrapsen. Efter analyser av jordprover som visade klumprotsmitta i marken valde man att så en resistent sort, Crown, i den intensiva odlingen,

– I den extensiva odlingen gjorde vi inte samma analys i förväg och valde därför en sort som inte är resistent och där syns redan ganska stora angrepp av klumprotsjuka. Det här är ytterligare ett exempel vi kan använda för att diskutera vikten av framförhållning och kunskap om markens förutsättningar, säger Jens.

Potatis odlas också på båda gårdarna. I den intensiva odlingen har man valt en så kallad lågkvävesort. Den antas ha ett djupare rotsystem, och kan därför utnyttja näringen i marken bättre och klara sig med en lägre kvävegiva. I den extensiva odlingen används en konventionell sort med högre kvävebehov.

– För att ytterligare förstärka skillnaderna mellan systemen har vi bearbetat jorden djupare i den intensiva odlingen för att främja rotutvecklingen, säger Jens.

I potatisförsöken har man även testat att sprida rödfärgad flis innan bearbetningen av potatisrutorna. Förhoppningen är att man vid visningarna ska kunna se var och hur jorden har rörts om.

 

På båda gårdarna odlas också korn. I den intensiva odlingen sker det på ett ganska konventionellt sätt med kombisådd där mineralgödseln tillförs på ett sätt som gör att kärnan lätt kan ta upp den.

I den extensiva odlingen har det gjorts försök med så kallad sammyllning, där utsädet sås tillsammans med gödseln. I ena delen av rutan är det 60 kilo kväve per hektar och i den andra 120 kilo kväve per hektar.

Rekommendationen är annars att hålla sig kring 50–60 kg kväve per hektar vid sammyllning. Utfallet beror också mycket på vädret. Vid regn späds saltkoncentrationen ut och blir svagare. Om det däremot är torrt blir koncentrationen högre och effekten starkare.

– Det är lite av en chansning, säger Jens. Vi vill undersöka vad som händer när man går upp i högre kvävegivor vid sammyllning. Risken är att utsädet får brännskador. Både kväve och kalium bidrar till en hög saltkoncentration kring fröet, vilket kan göra att det får svårt att ta upp vatten.

 

Det odlas även ett par små rutor med ärter och sojabönor i Gropen och det finns två skäl till att de är med. Det ena är att Lantmännen bygger en så kallad proteinfabrik i Lidköping, som kommer att kräva stora mängder vegetabiliskt protein. Odlingsarealerna för den typen av grödor behöver öka, och ett naturligt steg är att börja med ärter.

– Soja har testats i Sverige ända sedan andra världskriget, men det har i regel misslyckats. Men den senaste provodlingen i Västra Götaland fungerade förvånansvärt bra, vilket väckte min nyfikenhet. Därför har vi tagit med soja även här, för att se om det kan fungera under våra förhållanden, säger Jens.

Det han själv är mest nyfiken på i år är om det kommer gå att se någon effekt av att surgöra flytgödseln och om det ger ett tydligt resultat.

– Jag är också nyfiken på potatisförsöket – särskilt kombinationen av djupbearbetning och sorten som antas ha djupare rötter. Vi bjuder också på en intressant föreläsning av Katarina Hedlund, professor i markbiologi vid Lunds universitet. Efter föreläsningen finns det tid att prata och umgås mer informellt och kanske också provsmaka ett snack gjort på Kernza, ett flerårigt gräs som odlas i Gropen och som följs över tid.

 

Visningar i Gropen genomförs på svenska varje timme med start .30 (dvs 9.30, 10.30… osv) förutom när visningen sker på danska 12.30 och engelska 14.30

 

” Det handlar om att våga testa idéer och försöka synliggöra samband i praktiken"

Jens Blomqvist, HIR Skåne

 

 

Hör Emma Hjelm, Greppa Näringen, Carl Magnus Olsson, Yara och Jens Blomquist, HIR Skåne guida er genom Gropen 2021

 

Gropen gör sällan någon besviken
Välkommen ner två meter under markytan för att studera rötter, markstruktur och dränering. Varje års Grop är planerad sedan flera år tillbaka. Det ger oss möjligheter att studera långsiktiga förändringar under jorden. Påverkan av växtnäring och kalkning är ofta centrala ämnen som återkommer i visningen av Gropen på Borgeby Fältdagar.

 

 

Gropen: Tre gårdar - under jord

-nya Gropen får inslag av vall och blir en följetong över sju år

En stående klassiker på mässområdet är Gropen som även den får inslag av vall. 2021 var första året i en serie där besökare kommer få följa utvecklingen på tre typ-gårdar med olika inriktning parallellt över sju års tid. Typ-gårdarna är generaliserade driftsenheter, som hanterar växtföljd och val av gröda på olika sätt:

1) Djurgården; lantbruk med mjölkkor där vall är en viktig del i växtföljden. Lucern är en av grödorna här. Tanken är att exempelgrödan lucerns tilltagande rotvolym ska visa på dess kraft att bearbeta jorden biologiskt. Med denna del av Gropen bereds möjligheter att diskutera och visa vallgrödornas nytta för kolinlagring och mikroliv i jorden.

2) Högintensiv växtodlingsgård; stereotypen av en klassisk gård på Lundaslätten med sockerbetor, höstvete, höstraps och vårkorn i växtföljden. Driften siktar mot höga skördar och utför maxade insatser med t.ex. fullgödselmedel. När höstrapsen i Gropen såddes i detta led placerades 60 kg kväve vid sådden i form av NPK 17-5-10. Redan under den gångna senhösten gick det att se en skillnad mellan denna del av Gropen och den sista typ-gården – den lågintensiva.

3) Lågintensiv växtodlingsgård; använder sig endast av kvävegödselmedel och bara de nödvändigaste insatserna görs för att få ekonomi i driften. Växtföljden motsvarar den i den högintensiva driften.

Gropens odlingar ligger sådda i långa band och själva Gropen grävs på tvärs av dessa så att besökaren ska kunna se och jämföra alla tre typ-gårdarnas jordprofiler parallellt. Planen är att flytta Gropen några meter varje år för att få en ny snittyta och för att besökarna ska kunna jämföra år från år och se effekterna utveckla sig på längre sikt.

Text: Anna Larsen, artikeln publicerad i Skånska Lantbruk 

 

 

Film Gropen 2016
Missade du Gropen på Borgeby Fältdagar? Vi får höra Gunilla Frostgård från Yara, Hans Nilsson från Greppa Näringen och Jens Blomquist från Agraria Ord & Jord prata om bl.a. rotutveckling, gödsling, näringsupptag och markpackning. I Yaras film kan du se och höra utvalda delar av presentationerna i Gropen: